Utvinning

Bauxit är den bergart ut vilken aluminium utvinns och består huvudsakligen av A1203 (aluminiumoxid).

Bauxiten täcker cirka 8,5 % av Jordens yta, vilket gör aluminium till det tredje vanligaste grundämnet på planeten efter syre och kisel.

Bauxiten sänks ned i het kaustiksoda, varvid en kemisk reaktion med aluminiumoxiden i bauxiten frigör natriumaluminat. När restprodukterna som fälls ut har stabiliserats filteras hela blandningen tills ren aluminiumhydroxid återstår.

Efter nedkylning kristalliseras alumiumiumhydroxiden och kaustiksodan kan separeras. Därefter hettas aluminiumhydroxiden upp tills aluminiumoxid bildas.

Framställning

Aluminiumoxidpulvret hettas upp tillsammans med kryolit tills en vätska bildas. När temperaturen når cirka 1 000 °C tillförs elektricitet genom elektrolys, varvid flytande renaluminium och syre frigörs. Det flytande aluminiumet transporteras till en smältugn, där det eventuellt blandas med andra material (beroende på önskad kvalitet). Aluminiumblandningen gjuts till tackor och stänger som sedan utgör själva råvaran för många aluminiumprodukter.

4 ton bauxit ger cirka 1 ton aluminium.

Egenskaper

Legeringar

Compri Aluminium levererar ett flertal olika legeringar som alla har vissa egenskaper gemensamma. Den här aluminiumkvaliteten är legeringsfri och kan inte värmebehandlas. Materialet kan endast förstärkas genom kallbearbetning, vilket dock resulterar i minskad flexibilitet och formbarhet. Korrosionsskyddet är utmärkt under normala förhållanden och kan förbättras med hjälp av anodisering, om så önskas. Denna legering är formbar vid glödgning.

Korrosion

Renaluminium och legeringar som inte innehåller koppar har utmärkta egenskaper för de flesta miljöer. Det är därför kopparfria legeringar så ofta används i byggbranschen. Även andra branscher använder aluminium på regelbunden basis – aluminiumlegeringar har blivit en del av vardagen. Ett av skälen till detta är materialets motståndskraft mot korrosion. Olika legeringar har olika användningsområen. Ett sätt att öka motståndskraften mot korrosion är att ytbehandla.

Ytbehandlingar

Aluminium kan ytbehandlas på många olika sätt, men i byggbranschen använder man endast två ytbehandlingar, nämligen anodisering och pulverlackering. Vid anodisering stärks det yttersta lagret genom oxidering (oxid förekommer naturligt i materialet).

Innan lackeringen förbehandlas aluminiumet genom kemisk rengöring och avfettning. Därefter ges materialet en elektrostatisk laddning. När det laddade materialet besprutas med det negativt laddade pulvret fastnar pulvret på produkten. Materialet sätts sedan in i en specialugn där pulvret smälter och härdas till en mycket stark ytbeläggning.

Formbarhet

Aluminium är mycket starkt, men även mycket formbart under de rätta förhållandena tack vare dess många positiva egenskaper. Denna formbarhet gör det möjligt att tillverka extruderade profiler och rör av i princip vilken diameter som helst.

Smältpunkt

Smältpunkten för aluminium ligger på 660 °C. Aluminiumlegeringar har ingen smältpunkt utan har ett smältintervall som varierar för de olika legeringarna.